Havsbesök med chefen
Min professor bjöd hem mig och familjen, vilket är en stor sak i Japan. Vanligtvis går man ut om man vill umgås.
Vi fick träffa hans fru, hans tre glada döttrar och hans hund.
Först åkte vi ut till hans hus i en betydligt mysigare förort än den vi bor i. Här fanns små cafeer, parker och insprängd grönska mellan husen.
Min familj framför Fukai-senseis hus. (Fukai själv tittar fram mellan dem.)
Efter en snabb lunch, då vår dotter bekantade sig med hans döttrar, packade vi in allihopa i en bil och gav oss av. Inget skämt, fyra vuxna, fyra barn och en medelstor hund i en japansk bil.
Photoshoot.
Jag visste att det skulle behövas bildbevis för den här…
Som tur var hade vi ett fint landskap att titta på under delar av resan. Andra delar var som vanligt instängda på ETC-vägar. Vår dotter sov dessutom hela resan, fantastiskt skönt. Efter en timme var vi äntligen framme vid havet.
Vår dotter var helt fascinerad och Fuka-senseis mellandotter badade med kläderna på.
Vi fick också se naturligt skördad wakame hänga på tork.
Efter ett tag på stranden åkte vi vidare ut till udden på en liten halvö där det låg en känd fiskehamn i staden Miura. De var speciellt kända för sina tonfiskar. Det hängde gigantiska tonfiskuvuden överallt, men det fanns även mindre fisk…
…med stoora ögon.
Och obskyra skaldjur.
Knaprigt. På riktigt, man fick dem öppnade och glillade på pinne.
Vi avslutade dagen på en liten krog i hamnstaden och åt utomjordiskt god sashimi.
Fru, minsting, mellan, stor och vår lilla rackare mitt i.
Hej! Tänkte bara säga att jag följer din blogg med stort intresse. Drömmen om att någon gång kunna flytta till Japan finns hos både mig och min sambo.
Det är jätteroligt att se alla bilderna du lägger upp!
//Mysla
Comment by Mysla — April 28, 2007 @ 16:55
Finns det mycket granit i Japan? Jag tycker mig se att stranden har samma gråaktiga färg som på svenska ostkusten.
Comment by Matildas fikarum — April 30, 2007 @ 13:33
Hej Mysla.
Det är lite knepigt att komma till Japan har jag förstått. Lättaste sättet är nog att plugga i ett utbytesprogram och låta sin partner följa med som “dependent”. Annars varnade många mig för att folk skulle vara konstiga och aldrig “släppa in” mig och att allting skulle vara jättedyrt. Fast alla har varit väldigt trevliga och jag har fått en massa goda vänner. Dessutom är det jättebilligt i Japan nu. Så länge man inte bor i centrala Tokyo.
Matilda:
Du, jag har faktiskt inte en aning, är helt värdelös på geologi. Jag skulle kunna fråga Fukai-sensei, problemet är väl att han skulle svara oavsett om han vet svaret eller inte.
En okvalificerad gissning är att sanden består av en blandning av kisel och lavasten. I vilket fall var den sådär sedimenterad i kornstorleken som svenska stränder kan vara.
Comment by saotome — May 3, 2007 @ 00:05
Hej igen!
Jo, vi har våra små planer på hur det ska gå till att komma oss till Japan. Sambon har redan varit där i åtta veckor och tränat judo på Kodokan. Där skaffade han sig väldigt många kontakter och några av dem har varit hit till sverige med.
Min tanke vore väl att studera språket och sedan söka jobb som exempelvis engelskalärare. Men vi får se. Ännu är det länge tills det blir dags.
Comment by Mysla — May 3, 2007 @ 15:06