Högskolemakt
I dagens DN-debatt talar chefen för högskoleverket om hur högskolans utbildningar är snedfördelade gentemot behovet i samhället. Ett förslag på lösning hon framhåller är “I vår starkt decentraliserade högskola är det viktigt att värna om den lokala friheten. Men [...] att ange temporära examensmål [...]”
Någon annan som tycker att det luktar usel retorik? Någonsin hört inledningarna “jag vill inte klaga, men…”, “jag tycker inte illa om [valfri fördomsgeneralisering], men…”? Vanligtvis betyder det “Jag vet att jag har fel, men jag tänker låta personliga fördelar och kortsiktighet gå före bättre vetande.”
I debattinlägget kan jag hitta två förslag till förbättring av snedfördelningen inom högskolan.
Först vill Sigbrit att en utredning av resurstilldelningen skall “identifiera och utforma” regler för att “stimulera till en önskad utveckling” vilket givetvis sker genom “fördelningen av pengar till universiteten och högskolorna”.
Detta går inte att se som något annat än en absolut inskränkning av den lokala friheten för högskolorna. Något som hon bara några meningar innan tyckte att det var “viktigt att värna om”.
Det andra förslaget är att högskoleutbildningarna skall förbättras genom profilering, samverkan och koncentration.
Förutom att förslaget är luddigt och dåligt motiverat* så är jag nyfiken på hur det skall implementeras. Sigbrit tycker att processen skall starta vid det lokala lärosätet, vilket mest känns som en ursäkt att slippa från ansvaret själv. Samtidigt är det dessutom helt orimligt att tro att alla högskolor, under den hårdnande konkurrens som hennes “fördelning av pengar” innebär, skall på eget initiativ samordna och omstrukturera sig.
I denna förvirrade argumentation är jag mest förvånad över vem artikeln kommer från: Chefen för Högskoleverket.
Verkets uppgift är, enligt sin egen hemsida, beskrivet så här. “På uppdrag av regeringen utreder Högskoleverket olika frågor. Resultaten från utredningarna fungerar som underlag när riksdag och regering ska fatta beslut inom högskolesektorn.”
Hennes resultat är alltså den huvudsakliga grunden för politiska beslut i frågan. Därmed uppstår frågorna kring debattartikeln. Varför tar hon upp det här till debatt? Vem riktar hon sig till? …och inte minst, vad vill hon egentligen säga?
Själv anser jag iofs att helt andra faktorer är mycket viktigare inom svenskt utbildningsväsen, men mer om det i ett senare inlägg.
* Motiveringen lyder: “På basis av de mer är 700 kvalitetsbedömningar[...]“. Det finns ingen hänvisning till kvalitetsbedömningarna, eller deras resultat. Inget resonemang kring hur hon dragit sina slutsatser om de åtgärder som hon anser behövs.
Jag kom att tänka på några saker när jag läste ditt inlägg.
För det första så företas det redan nu en utredning kring det som man kan räkna som HSV’s ena förslag till åtgärd, dvs
fördelningen av pengar till U och H. Den utredningen kommer att vara klar (om gud så vill) den 15:e mars och jag antar således
att debattinlägget är skrivet med tanken att kunna påverka det politiska beslut som kommer att följa på utredningen.
HSV’s andra förslag, dvs det om att sätta temporära examensmål, är ett sätt att kompromissa mellan arbetsmarknadens
behov och individens fria vilja på ett sätt som kommer så många som möjligt till gagn. Urvattnat, svenskt och politiskt – ja,
men en nödvändighet för att komma ifrån dagens situation med tomma utbildningsplatser på vissa kurser, samtidigt som
vi har ett överskott av arbetslösa akademiker inom andra discipliner.
Franke’s poäng är att det behövs en viss central styrning för att få mantrat “profilering, koncentration och samverkan”
att fungera och genom ett debattinlägg visar man sitt ställningstagande, eftersom det beslutet inte kan fattas av HSV
själva.
Luddigt, javisst, men följer man den utbildningspolitiska debatten så blir det högst förståeligt. Även om man kanske inte
alltid håller med om vad som sägs.
Comment by Britta — January 26, 2005 @ 16:34
Hej Britta.
vad jag ville peka på var motsättningen i flosklerna. S vill värna om friheten men föreslår en inskränkning av den. S. föreslår en hårdare konkurrenssituation för U och H, men hoppas på att det leder till större samarbete. Håller ihop rätt dåligt.
Hur det luddiga blir förståeligt om man är insatt i den utbildningspolitiska debatten förstår jag inte, såvida du inte med “insatt” menar på en nivå att man jobbar aktivt med saken på regeringskansliet eller på HSV. Jag har i alla fall inte lyckats hitta mer information om de här 700 undersökningarna och tolkningar av dem.
Jag är jätteintresserad av det här och tar gärna emot all information du önskar dela med dig på min epost.
/Den frusne.
Comment by Frozenswede — January 27, 2005 @ 16:24